Ligger nu i sängen och ska sova, som vanligt kommer massa tankar och tårarna strömmar ner för kinderna. Ska de va så svårt? Känns som ja har ett stort hål i bröstet, som att hjärtat slår så hårt så de ska hoppa ur. Jag kan inte göra något, bara acceptera läget. Så imorgon är de ja som försöker ta tag i saker, slutar tänker på saker ja inte kan påverka eller göra något åt. Lägger min energi på migsjälv istället. Önskar bara de va så enkelt, men tyvärr. Tänker börja dagen med en löptur och rensa tankarna lite, sen hämta skruttan på dagis så får vi se sen. Den ungen älskar ja över allt annat på denna jord. Utan henne skulle ja inte klara vardagen. Klara den knappt nu men försöker iaf .men livet är inte lätt alla gånger. Äh gonatt